Kvinnan, som byggde tornet

Grundrenoveringen och förnyandet av Olympiastadion är på gång. Samtidigt som vi följer med renoveringsarbetet, tar vi en titt i historieböckerna och berättar om hur stadion byggdes på 1930-talet.

Byggnadsarbetet av Olympiastadion startade i februari 1934. Från den första trädfällningen (12.2.1934) till invigningen (12.6.1938), under dryga fyra år, hade stadion haft sammanlagt ca 3000 arbetare. En av dem var Aino Lehtinen, kvinnan, som ensam på sin rygg bar all kalkbruk som behövdes för rappningen av tornets fasad upp till höjderna.

Aino riktade sina steg mot stadion dagligen klockan fem. Hon började jobbet med att blanda kalkbruket med vatten och cement. Kalkbruket skulle vara färdigt klockan sju, då murmästarna kom på jobb. Ainos egentliga jobb gick ut på att hon fyllde ränseln med kalkbruk, lyfte den på ryggen och gick upp till tornet. Med innehåll vägde ränseln närmare 40 kilo. När hon kommit till murmästarna böjde hon sig ner och hällde kalkbruket över sitt huvud in i baljan. Detta repeterades otaliga gånger dagligen. Hela vägen upp till toppen av tornet behövde Aino inte kliva, eftersom det nu och då fanns en utomhushiss på utsidan av byggnaden för att underlätta jobbet. Hissavsatser fanns ändå inte i alla våningar och därför transporterade Aino den tunga ränseln upp längs trapporna. Arbetet var endast på Ainos ansvar.

När arbetsdagen i tornet tog slut och murmästarna gick hem, blev Aino ännu på jobb, eftersom hon måste rengöra murbruksbaljorna och redskapen. Det sägs att Aino konstaterat: “Berätta även för barnbarnen, att jag gjorde det allena”. Aino Lehtinen dog som 90-åring år 1988.